Det är mycket ombyte i vädret just nu. Snöar, regnar om vartannat. För några dagar sen när jag var ute med hundarna kunde man se lite bevis på att våren kanske sakta men säkert är på kommande.
I förra veckan anlände måsarna och idag flög 2 svanar över mig så snart får jag hoppeligen börja öva på min fågelfotografering igen. Helgen kommer jag att tillbringa i huvudstadsregionen så hoppas att vädret inte blir så dåligt som dom har lovat.
Igår infann sig stor sorg hos min syster och hennes familj och även hos oss andra som hade lyckan av att få lära känna Rambo. Rambo var min syster Joannas hund, en blandning av alla möjliga kamphundar men var den snällaste av hundar. Efter ett par veckor av undersökningar och smärtmediciner skulle dom prova med operation för att få honom iskick men hur vi än hoppades att det skulle hjälpa så var buken så full med tumörer så det var dags för Rambo att flytta över till ”andra sidan”. I såna här tillfällen önskar jag att man hade skrivandets gåva så att man skulle kunna klä sina tankar i ord, för denhär hunden var så speciell så skulle ha velat kunna beskriva på vilket sätt.
Jag minns första gången Rambo kom buffandes emot mig när jag kom till Åland, blev nog lite darrig i knäna p.g.a hans storlek, men efter att vi hälsat blev det kärlek direkt. Rambo höll mig och Joanna alltid sällskap när vi låg och solade hos våra föräldrar. Han låg snällt bredvid oss fast han hatade alla småkryp som gick på honom. Jag och Joanna har haft många hysteriska skrattanfall p.g.a Rambo. Även på senare år när jag bott hos Joannas, när jag varit på Åland, så har jag och Rambo stigit upp lite tidigare och varit och bongat fåglar och ekorrar, han gick bredvid en och kollade upp i samma träd som jag.
Rambo var speciellt stolt när han fick sitta i baksätet på bilen, han satt med nosen i vädret och såg ut som världens lyckligaste hund när han tittade ut genom fönstret. Också när han fick sitta i soffan fanns det ingen gräns för hans stolta min. Att kolla på hockey med husse Andreas gjorde att manshormonet flödade i vardagsrummet. Synd att jag inte har bilder på dessa händelser för dom var helt otroliga.
Rambo var mycket förtjust i andra djur. När kattungen Lissmiss kom till huset tog Rambo hand om henne direkt. Dom blev också bästa vännerna, tvättade varandra och sov tillsammans.
Men mest har nog Rambo betytt för Joanna som har haft det kämpigt med hälsan i några år. Hur tungt hon än har haft det så har Rambo alltid varit vid hennes sida, i vått och torrt. Det kommer att vara tårar och skratt från goda minnen av Rambo som fyller det det Silfverska huset i en lång tid framåt. När jag nästa gång hälsar på hos Joanna så kommer det att vara så tomt och sorligt när inte Rambo kommer emot en längre, med sitt härliga buffande och leende…jodå han log faktiskt. Vila i frid Rambo, du kommer att vara så otroligt saknad >
Har inte blivit så mycket bloggat på sista tiden. Vädret har varit ganska tråkigt och är lite besviken på bilderna jag tagit på sista tiden. Vet inte om det är fotografen (troligen) eller min kamera det är fel på men verkligheten och bilderna jag har på datorn är väldigt långt från varandra. Har börjat lite snegla på nya kameror men det blir nog att spara pengar innan det. Lite svårt att välja modell när jag älskar att fota landskap och djur, skulle var betydligt enklare beslut om man bara skulle fota endera av dem. Här är dock några bilder från några av våra fina vinterdagar.
Igår var det en riktigt fin dag och vi tog med hundarna på en skogspromenad. Hundarna, och vi också förstås, njuter mycket av dessa promenader när dom får springa lösa.
När vi gick en bit in i skogen så blev en fågel väldigt intresserad av oss. Hade ju inte (som vanligt) inställningarna på för en fågel som susar över oss men nåt fick jag fångat på bild. När vi kom hem så såg vi att det var en spillkråka som kollade in oss. Bilderna blev inte nå blivande vinnare men man ser vad det är för en fågel iallafall 🙂
I höstas gick jag med i Jakobstads fotoklubb. Har länge funderat på saken och nu slog jag till. Ett av bästa sätten att lära sig mera om fotografering är säkert att få följa med dom som har hållit på länge. P.g.a skiftesarbete så slipper jag inte till alla träffar men nu skulle dom träffas på en söndag så det passade mig bra. Vi skulle åka till Hjulforsen som är ung. 35km bort. Forsen var öppen så utom fina landskap så fanns det möjlighet att fota strömstaren och så med lite tur skulle man kanske få en skymt av en utter också.
När söndagen kom så visade mätaren -23, ett strålande solsken gjorde dagen perfekt för fina foton. Ibörjan så höll jag på att frysa tårna av mig men när man började röra på sig gick det bättre. Tyvärr så blev det inga bra bilder av strömstaren som dök i den iskalla forsen, men stället var jättefint.
Uttern då… jo den fick några syn på och iallafall en medlem fick den på bild. En riktigt bra dag var det och det skall bli roligt att åka på nya fotoutfärder i framtiden.
Efter en dålig sovd natt på hotellet (ett gäng ungdomar hade hålligång utanför vår dörr) så gick vi till Viking line terminalen för att påbörja vår Tallinnkryssning. Vårt fack hade ordnat resan så vi åkte 2ggr fram och tillbaka. Vi njöt av god mat och trevligt sällskap. På dagen när vi anlände till Tallinn så var båten 4 timmar i hamnen så vi passade på att ta en promenad i staden. Det var ganska kyligt och man var ju precis inte klädd för vinterväder med iskall blåst men vi gillade verkligen att strosa runt i gamla stan. Solen till och med sken under vår vistelse. Gick mest runt och fotade så här kommer en bildkavalkad av vår rutt.
Det började dra ihop sig till snöstorm så det var skönt att hoppa ombord på båten igen. Tallinn är en mysig stad och till sommaren kanske vi åker tillbaka för då är den som bäst. En rolig kryssning hade vi och extra härligt med lite egen tid med Vesa ❤
Eftersom vi kom till Helsingfors dagen före vi skulle åka på Tallinn kryssningen så passade vi på att kolla in Matkamessut 2019 (resemässan) Vi hade aldrig förr varit på en sån fast vi båda gillar att resa. Visst fanns det mycket intressant att se men inte var vi ens nära att beställa nån resa därifrån. Dom hade många bra mässerbjudanden, särskilt bokningen till karibienkryssningarna hade långa köer. Själv drogs jag till utbudet av safariresor till Afrika som är min stora dröm. Det blev nog mest att vi strosade runt och bara tittade, matsidan var intressant med de utländska oststånden osv.
Som ni märker så är jag mycket förtjust i Italien. Skulle ha varit intresserad av att se nåt av Island, Norge (Lofoten) och Skottland men tyvärr så hittade jag inte dem…om dom nu ens var där. Vad skall jag säga om mitt första resemässbesök då, ja helt intressant men inget måste i framtiden.
Det var då dags för sista delen av vår fotokurs. Denna gång drog vi iväg till grannstaden Nykarleby för att öva oss på fotografering i mörker. Det var en kall och vacker kväll och först åkte vi till Kuddnäs som är Zacharias Topelius barndomshem (finlandsvensk författare, historiker och poet).
Vi tog också foton på Nykarleby kyrka men mina foton blev så dåliga så det blir inga foton av den här nu. Vi gick också till en gränd med gamla trähus och som ni kanske märkt är jag mycket förtjust i såna. Kvällen avslutades med att Britt överraskade oss med glögg och pepparkakor, en fin avslutning på en bra och rolig kurs. Stor tack till Britt, hoppas det blir fler kurser.
Några tillfällen har jag varit ut och provat mörkerfoto på egenhand, har ännu mycket att lära men övning ger färdighet brukar dom ju säga.
I helgen blir det resemässa i Helsingfors och en kryssning till Tallinn, mer om detta i nästa vecka!
Denna regniga och kyliga dag packade vi in oss i bilarna och åkte till grannstaden Kokkola (Karleby på svenska men nästan alla använder det finska namnet). Hade min kamera på service så med mig denna dag följde min gamla fujifilm kamera. Har inte fotat med den på många år så det ställde till med vissa besvär. Vi började med att åka till Villa Elba som nuförtiden är ett ungdomscentra. På somrarna är det många som ordnar bröllopsfester osv. här. Vi gick en bit bort och där var i mitt tycke ett alldeles underbart naturområde. Är förtjust i natur som är lite vild med omkull fallna träd och lite lummiga färger.
Eftersom jag hade min gamla kamera med mig så missade jag att få bilder av en liten vit vessla som var mycket nyfiken på vad vi höll på med. Den var så snabb så tyvärr så fick jag bara fångat en vit suddig fläck på fotot. Synd för det är inte varje dag som man stöter på en vessla.
Efter en stunds fotografering runt Villa Elba fortsatte vi en liten bit bort till Harrbåda. Området är ett Natura 2000 område och under fåglarnas häcknings tid får man bara röra sig längs utmärkta stigar. Här finns också Harbåda fyr som det lär spöka i, ingen skönhet men en fd. fyr iallafall.
Detta är ett ställe som jag absolut vill besöka på nytt, särskilt när det lär finnas ett mycket rikt fågelliv här. Kanske det blir några besök till våren.
Det bästa med vintern är när snön och isen kommer, då kan man ta längre promenader där hundarna får vara okopplade . Dom gillar verkligen att springa och busa med varandra. I helgen hade vi även Minttu på besök så dom var tre tjejer som hade full fart ute på isen
Speciellt roligt var det när man slängde snöbollar som dom försökte fånga
Det var mest ynglingarna Tilda och Minttu som ”fångade” snöbollar. Tete, som har några år mera på nacken, tyckte det var mera intressant att snusa på alla spår runtomkring.
Tilda var verkligen i sitt esse när det gällde att fånga snöbollar. Det blev en härlig promenad trots att vädret visade sig från sin gråaste sida.
